Hur du skiljer en bra sökfunktion från en dålig
Att utveckla en sökfunktion är intressant då det är en så påtaglig och självklar funktion. Alla har vi erfarenheter av sök, och alla har vi åsikter om hur det borde fungera.
Det är väldigt lätt att se när en sökfunktion fungerar dåligt. Det krävs ingen expertis eller erfarenhet för att se att man inte får det svar man förväntar sig. Det är uppenbart. Det är däremot mycket svårare att se om en sökfunktion fungerar bra.
Jag har skrivet ett blogginlägg på utvecklingsbloggen för sverigesradio.se om sökfunktioner.
Glöm inte nyckeln till ett lyckat projekt

Var lugn, användarna kommer inte att bygga en ”The Homer” om de får styra dagordningen för utvecklingen
Jag hittade ett gammalt dokument som jag arbetade efter under de konsultuppdrag där jag jobbade som teknisk projektledare och arkitekt. Då varken jag, eller mina kunder, hade hört talas om Scrum och Agil utveckling så hade jag friheten att utveckla min egen metod som jag kallade Utveckla med HTML-prototyper. Jag använde mig av samma metod under lång tid och i olika uppdrag.
Idag när jag läser det jag skrev för mer än tio år sedan slås jag av hur mycket som har ändrats sen dess. Det var på den tiden då webbutveckling främst var sidutveckling. Man arbetade med en webbsida i taget. Man bröt ut moduler efterhand till separata include-filer. Det var svårt att versionshantera då man ibland tvingades att jobba direkt mot en server. Arbetsstationerna var ofta för klena för att köra systemen lokalt.
Men trots skillnaderna så är principerna lika. Även på dinosauriernas tid så gick det att jobba agilt.
Utveckla med HTML-prototyper
Vad?
HTML-prototypen skall visa alla de sidor som vi senare skall utveckla. Det centrala är att alla de funktioner och kontroller som skall finnas i slutändan finns med så att man kan visa hur systemet kommer att se ut och fungera. Sedan så utvecklar vi funktion för funktion och byter ut de statiska sidorna i prototypen mot riktiga asp-sidor som går mot databasen.Vem?
Användarna skall hela tiden styra dagordningen i utvecklingen. Prototypen är vårt främsta arbetsredskap i samarbetet med användarna.Varje fredag morgon träffar utvecklarna referensgruppen med en uppdaterad prototyp. Steg för steg byts delar av prototypen ut mot nyutvecklade delar som faktiskt fungerar.
Varför?
För att utvecklarna skall kunna få överblick av systemet. Prototypen är enkel att ändra i. Ur prototypen går det även att generalisera och se att man kan återanvända kontroller mellan olika sidor. Exempelvis kan listfunktionen kanske vara en genväg in i sökfunktionen, och då måste prototypen visa att det går att genomföra. Det är även ett bra sätt att dela upp arbetet så att en utvecklare gör en sida och en annan gör en annan sida.För formgivarna är det viktigt att prototypen visar en korrekt disposition så att det går att skapa grafisk profil samt design kring de olika vyerna och funktionerna.
Ett utvecklingsprojekt kan i långa faser vara ett abstrakt och mystiskt projekt. Det finns en stor mängd erfarenhet och idéer bland användarna som vi måste kunna ta till oss. Ett av de mest uppenbara sätt att visa vad vi åstadkommer är att visa upp prototypen.
Varför?
Med prototyp i ett tidigt skede kan vi vara flexibla. Vi kan snabbt lägga till och ta bort funktioner både i vårt egna kreativa arbete, samt vara öppna för förslag och synpunkter från våra användare och kollegor.Ur prototypen får vi dessutom en tydlig konkret målbildmed ett antal sidor som skall implementeras innan projektet är färdigt. Detta är ett viktigt underlag för projektplanen.
Med hjälp av prototypen så kan vi även minimera skriftliga specifikationer och protokoll. När vi kommer överens om en förändring i vårt arbete så skall prototypen uppdateras för att visa detta. På så sätt har vi alltid en levande målbild utan att ständigt dokumentera varje förändringsönskemål.
Webbutveckling har kommit längre än så här idag. Utvecklingsjobbet har förskjutits från mallar och include-filer till klasser och objekt. Kvalitetskraven är högre, och enhetstester skapar komplexa arkitekturer. Och i denna förskjutning så finns en risk att tekniken får större fokus än tidigare.
Teknik är något som bara måste fungera. Det är användarna som bär nyckeln till ett lyckat projekt. Glöm inte det.
Susa fram i uppförsbackarna med elcykel
Jag har varit med och utvärderat en elcykel på Cyklistbloggen. Jag lånade en Apollo Diplomat H med Zet Spin i två dagar och cyklade fram och tillbaka till jobbet. Jag har en resväg på en mil från Pungpinan i södra Stockholm till Gärdet i nordöst. Det tar mig i vanliga fall drygt 40 minuter och det finns ett par mycket långa och tråkiga uppförsbackar.
Och visst var det var en härlig känsla att susa fram just i dessa uppförsbackar. Det gick även snabbare än vanligt. Jag kortade ned min dagliga restid med drygt tjugo minuter, och det utan att få ens en antydan till svett eller att bli andfådd.
Men samtidigt var det något annat än att cykla. Jag upplevde det mer som att åka elmoppe. Min vanliga cykelväg slingrar sig igenom villakvarter med många tvära svängar då det blir det kortaste vägen. Med elcykel skulle jag nog i stället att välja att följa huvudvägarna så att man kan hålla en jämn och hög hastighet.
Däremot så blev batteriet nästan urladdat på de två milen fram och tillbaka. Det var tufft för cykeln med hård motvind och tung belastning med mig själv, en full ryggsäck och rejäl låskedja, totalt nära hundra kilo.
Jag är fortfarande väldigt sugen på att köpa en elcykel. Men jag kommer nog att leta efter en enklare modell med färre växlar och tänka på den som en moppe. Jag undrar hur ofta jag skulle ta vanliga cykeln till jobbet om jag hade en elcykel att välja på varje dag?

Jag trodde först att det gick att lämna deklarationen för mitt aktiebolag via webben i år. Hos skatteverket står det nämligen att INK2, INK2R och INK2S går att lämna elektroniskt. Men här krockar det gamla och det nya. Det skatteverket menar med ”mobilt media” är nog en diskett i ett kuvert.
Jag tror att många gör sin företagsdeklaration i år för första gången. Tidigare har vi haft tvång på att ha revisor. Revisorer har speciella program som kan leverera filer till skatteverket. Det är det som är skillnaden på elektroniskt och digitalt.
Vi andra får cykla till vårt lokala skattekontor och lämna ett kuvert med papper innan midnatt i morgon. Precis som på farfars tid.
Hur man bildsätter ett blogginlägg
Oj, vad svårt det var ett bildsätta den här texten. Men svårt är just vad det är. Hur bildsätter man egentligen ett blogginlägg?
Jag bloggar sedan en tid tillbaka på sverigesradio.se. Jag känner att jag, i min yrkesroll, har mycket att berätta och skriva om. Jag har en mängd uppslag och känner en stor lust att dela med mig av mina erfarenheter som webbutvecklingschef på ett av Sveriges viktigaste mediaföretag.
Jag är en van skribent. I mitt jobb så skriver jag varje dag. Jag har verkligen rutin på att skriva och gör det gärna. Det borde alltså inte vara så svårt för mig att blogga. Men direkt så dök jag på ett stort hinder. Hur skall jag bildsätta mina inlägg? Jag har aldrig bildsatt något av det jag skrivit förut. På sin höjd några bubblor och pilar i Powerpointgrafik som jag klistrat in. Och på stenåldern när jag gick i skolan så var bilder i text absolut inte att tänka på. Vi skrev med papper och penna.
Som läsare vill jag hellre läsa bildsatta texter än långa obrutna textmassor. Hur skall jag då komma igång? Hur lär man sig bildsättning? Jag fick en liten snabbkurs av min kollega, den rutinerade bloggaren Henrik Tornberg, och tänkte dela med mig av resultatet av vår diskussion.
Så här bildsätter man ett blogginlägg:
- Använd alltid en bild.
- Använd bara en bild per inlägg.
- En toppbild är snygg i 16:9 format.
- Låt fula bilder vara i stående 3:4 format.
- Med stående bilder skall ingresstexten fylla ut hela bilden i höjdled.
- Stående bilder skall vara högerställda då det är snyggare.
- Bilder på kändisar är trevligt.
- Om man använder bilder som är licensierade med Creative Commons så se till att länka till villkorssidan som finns på supportsidorna. Använd samma länkrelation varje gång. (gäller sverigesradio.se)
- Återanvänd Ekots journalistiska bilder från Sveriges radios CMS Isidor då publiceringarna sker på sverigesradio.se.
- Google images, flickr, picasa, wikimedia
- Pressbilder från hemsidor från förlag, universitet, konferanser.
Och vissa bilder är man som läsare totalt trött på:
- Använd ej poserande modeller. Det ger associationer till överanvända bildbyråbilder.
- Använd inte svartvita 50-tals bilder från SVT Bild. De finns i överflöd på sverigesradio.se.
Förhoppningen är att om jag bara bildsatt några inlägg så skall jag sedan bli varm i kläderna. Men än så länge känns det väldigt svårt. Att använda ett kort på sina barn är kanske fusk, men finare motiv är svårt att hitta
Hur gör du för att bildsätta dina texter? Tycker du det känns lika svårt som för mig?
Hands on med Roy Osherove

Utbildningen blev väldigt hands on. Alla fick öva på fingersättning och refaktoreringsgenvägar. Roligt att ta sitt jobb på så stort allvar ibland.
Mer ”wax on, wax off” än lysande idéer och inspirerande brandtal.
Jag skriver mer om detta i ett inlägg på utvecklingsbloggen för sverigesradio.se.
Boka en världskändis till ditt team
Jag är stolt över att jag lyckades spontanboka en två dagars utbildning i testdriven utveckling med superstjärnan Roy Osherove. Såg på Twitter att han satt på tåget mot Stockholm och högg direkt. Han hade några dagar ledigt och fyllde gärna på med uppdrag.
Så i tordags och fredags fick mitt team på Sveriges radio bli inspirerade av en av de bästa i hela världen. Jag bloggar om vår resa mot TDD på Sveriges radios utvecklingsblogg.
Jag hoppas jag kan inspirera någon annan att göra samma sak. Det var väldigt enkelt, och det blev väldigt lyckat. Och som Woody Allen sagt: ”80 percent of success is just showing up”.
Jag har börjat blogga på sverigesradio.se
Jag jobbar som utvecklingschef för sverigesradio.se. I den rollen så har jag börjat blogga om vad och hur vi utvecklar på Utvecklingsbloggen för sverigesradio.se.
Jag hoppas att det blir roligt och givande. Det finns ett så stort engagemang både från oss, som jobbar med Sveriges radios digitala närvaro, och från publiken. Jag har många uppslag och har mycket att berätta.
Sen så hoppas jag att jag har uthållighet att kunna skriva regelbundet. Men än så länge är det tidigt på året. Januari är en tid för goda föresatser.
Alla utvecklare borde ha en blogg
Jag har arbetat med internetutveckling i femton år, men aldrig skrivit ett blogginlägg. Jag har faktiskt aldrig förstått poängen med bloggar.
Det är klart att jag läser bloggar. Det har jag gjort under lång tid. Framförallt har jag följt en handfull berömda utvecklare såsom Joel Spolsky, Jeff Atwood och Scott Hanselman. Det är intressant att läsa om nya tekniker, deras utmaningar och hur de utvecklas. Att ha tagit del av deras erfarenheter har definitivt gjort mig till en bättre utvecklare, projektledare och chef. Men jag har aldrig tänkt på att jag själv skulle kunna bidra med något. Jag har väl inget att säga?
Ända tills jag såg Scott Hanselmans föredrag på Channel9 om varför alla utvecklare behöver ha en blogg.
Jag insåg plötsligt att jag faktiskt redan skriver en hel del. Jag delar också med mig av kunskap och erfarenheter. Men jag gör det i slutna grupper. Jag skickar mail till mina kollegor eller skriver små kom-ihåg dokument för mig själv. I föredraget säger Scott ”Stop wasting keystrokes!”. Med det menar att man som utvecklare alltid skall försöka att nå och involvera så många som möjligt. Skriv mycket hellre ett öppet blogginlägg för hela världen och maila länken till dina kollegor i stället.
Att dela kunskap på Internet har många fördelar.
- Du bidrar till allas vår kollektiva kunskap. Din erfarenhet blir sökbar och kan hjälpa andra.
- Du kan få synpunkter och återkoppling från en större grupp och därmed kan både du och dina kollegor lära er mer, utan att anstränga er mer.
- Din kunskap och erfarenhet följer med dig även fast du byter jobb. Om du endast skickat mejl hade de legat kvar inlåsta innanför en brandvägg.
- Du främjar din karriär genom att visa att du finns och vad du kan, för fler än dina närmaste kollegor.
- Du utökar ditt personliga nätverk. Att vara utvecklare kan ofta vara ett ensamt, och inte sällan missförstått, arbete.
Vad tycker du? Bör alla utvecklare ha en blogg? Nu har i alla fall jag det.



