Hoppa till innehåll

BBC sparkar teknikchefen efter att miljardprojektet ”Digital Media Initiative” läggs ned

maj 25, 2013

Nyheten om att BBC:s supersystem ”Digital Media Initiative” läggs ned fick mig att börja surfa runt i går kväll. Det var ett ambitiöst projekt som startades 2007 och skulle ta fram ett nytt IT-system som resultera i  ”technical, process, organizational and cultural change”. Det är ett väldigt stort ansvar att lägga på ett IT-system.

The Guardian har pratat med en insider på BBC som säger: ”The scale of the [Digital Media Initiative] was too big and it got out of hand.”

Som vanligt är The Register skarpa, och i en artikel från 2011 granskade The Register DMI-projektet och förutsåg dess framtida misslyckande.

It’s hard for a seasoned IT professional from outside the BBC to imagine why the project should be so expensive, or overrun by so much, so quickly. One of the few clear goals defined by DMI is a digital media library with some metadata rules – but this hardly needs an eight-figure budget.

BBC:s DMI flexibla vision

But once you’ve seen the logo, you can’t imagine how it could possibly ever arrive on budget, on time.

Och i kommentarsfältet på BBC:s egen blogg kan man läsa massor av kritiska röster. Här är en som jag fastnade för.

As an engineer who was working for one of the potential suppliers, we all new this was a complete mess. So did most of the BBC engineers. […] it kept going further and further from reality.

Jag tycker det skall bli väldigt spännande att följa den här skandalen. Och jag hoppas att BBC försöker utreda detta så öppet som möjligt. Det kan hjälpa branschen som helhet att undvika liknande misslyckanden. Vet du mer om projektet eller har tips på bra länkar så hör gärna av dig.

UPPDATERING:

Jag missade The Registers utmärkta uppföljning av nedläggningen:

One source familiar with the project told the The Register that DMI was regarded as the “next big thing”:

”All of these grandiose schemes fail to account for the diverse cultures/requirements, in their original concepts. Eventually they realise this and become massive and unwieldy as they try to stretch the concepts into operations which have their own traditions as to how to deliver.”

 

Annons

Summering av vad SR:s webbutvecklingsgrupp åstadkommit 2012

december 21, 2012

Jag har skrivit ytterligare ett inlägg på Sveriges Radios utvecklingsblogg. Denna gång har jag skrivit en klassisk tillbakablick på året som gått och allt vi åstadkommit.

Vi arbetar närmare verksamheten än tidigare och anpassar vårt arbetssätt efter förändrade krav. Under året som gått har vi även öppnat oss utåt och har ett stort utbyte med våra branschkollegor.

Vi jobbar modernt och kostnadseffektivt. Vi tar ansvar, blickar framåt och överträffar förväntningarna.

Under 2012 har vi utvecklat 868 nya funktioner på sverigesradio.se och tillhörande stödsystem. Men vad är det för något vi har gjort och varför?

Roy Osherove handleder Jacob och Marcus

Det är ett långt inlägg med massor av punkter. De saker jag personligen är mest stolt över är:

  • Att vi levererat så många nya tjänster utan att tappa tempo.
  • Att vi infört testdriven utveckling och fördjupat vårt agila arbetssätt
  • Att vi lyckats rekrytera toppkompetens i en tuff marknad och att vi håller tempot även fast vi tappat nyckelpersoner
  • Att vi lyckats utöka antalet utvecklare från ett till tre team utan att skapa flaskhalsar
  • Att vi anlitat de allra bästa utomstående experterna, såsom Peter Antman från CrispAndreas Krohn från Dopter och Roy Osherove.

Läs hela inlägget här.

Video: Produkt, skräddarsytt eller ramverk – vad ska du välja?

november 11, 2012

Marcus Ahnve (Valtech), Peter Lind (Valtech/TV4), Henrik Holmström (Atex Polopoly), Jacob Hamacher (Sveriges Radio) och Rikard Ljungman (EPiServer)

Jag medverkade i en paneldebatt med ämnet ”Produkt, skräddarsytt eller ramverk – vad ska du välja?” på Valtech Day i Stockholm den 7:e november 2012. Jag debatterade med Marcus Ahnve (Valtech), Peter Lind (Valtech/TV4), Henrik Holmström (Atex Polopoly) samt Rikard Ljungman (EPiServer).

Vår panel finns på plats för att berätta om sin syn på lösningar, och svara på publikens frågor utifrån sina olika perspektiv. Tänkbara frågeställningar: När är ett CMS/skräddarsytt/ramverk att föredra? Vad ska jag beställa när? Hur tidigt/sent bör beslut fattas? Hur blir det för redaktörer med ramverk? Påverkan på min verksamhet/vardag/interna processer? Hur påverkas användbarheten av egen/produktutveckling? Vad blir lätt/svårt, dyrt/billigt att bygga upp? Hur blir det om 5 år, med ex livscykel och uppgraderingar?

Jag medverkade då vi på Sveriges Radio har valt att använda vårt egna publiceringssystem Isidor, i stället för att köpa ett standardsystem.

Det är den första paneldebatt jag medverkat i, och jag är väldigt glad att jag tog chansen. Känner att jag fick igenom mina viktigaste poänger och diskussionen fortsatte även utanför scenen. Väldigt givande samtal.

Erfarenheter från att ha utvecklat ett skräddarsytt CMS under elva år

november 6, 2012

Jag har skrivit ett blogginlägg på Sveriges Radios utvecklingsblogg om våra erfarenheter av att utveckla det skräddarsydda CMS som vi kallar för Isidor.

Skrivsidan i Isidor

Vi har alltså haft ett och samma system för webben i mer än elva år. Detta i en bransch som rör sig otroligt fort. Vi har hållit ut och tittat storögt på våra kollegor som kämpat och bytt från system till system. I bland har vi känt oss galna som halkat efter i utvecklingen, och ibland har vi känt oss glada som undvikit dödsmarcher och havererade implementationsprojekt som vi sett andra drabbas av.

Läs mer på Sex trendiga galenskaper med ett egenutvecklat publiceringssystem.

Public Service utredningen visar på en naiv inställning till DAB

september 12, 2012
tags:

Jag blir bekymrad av SOU 2012:59 kapitel 11.7.1 där framtiden beskrivs med att radioapparaten visar ”väderkartor” , ”bildspel” och ”sportresultat”.

image

Jag hävdar att framtiden inträffade för länge sedan. Det är på Internet, och framförallt i mobilen, där publiken konsumerar mervärdetjänster för radio. En DAB display tillför inget.

Det är nästan så jag undrar om publicserviceutredningen har klippt och klistrat formuleringen från ett tjugo år gammalt EBU dokument?

Digital rundradio må vara är en viktig distributionsform, men låt oss inte blanda ihop frågan om en ersättare till FM, med nya digitala tjänster.

AspConf: Så bygger du webbkluster med nya Windows Azure

juli 24, 2012
Scott Guthries keynote från den inspirerande AspConf

Scott Guthries keynote från den inspirerande AspConf

Den virtuella konferansen AspConf var i år en riktig höjdare. Den innehöll massor av riktigt intressanta föredrag av de nyckelpersoner på Microsoft som ansvarar för ASP.NET, Visual Studio och Windows Azure. Det sköna med en virtuell konferans är att den går bra att bevaka mitt i semestern medan barnen tittar på Bolibompa.

Den stora behållningen från detta års AspConf är att Windows Azure seglat upp som en mogen utmanare till Amazon EC2. Micrsoft har lyckats göra det uppenbart hur man bygger ett massivt molnbaserat kluster. Det som går på några sekunder att klicka fram i molnet, kan ta ett år att bygga för en överlastad IT-avdelning.

Vad väljer er organisation? Bygga själva eller hyra i molnet?

Hur du skiljer en bra sökfunktion från en dålig

maj 18, 2012

Att utveckla en sökfunktion är intressant då det är en så påtaglig och självklar funktion. Alla har vi erfarenheter av sök, och alla har vi åsikter om hur det borde fungera.

Det är väldigt lätt att se när en sökfunktion fungerar dåligt. Det krävs ingen expertis eller erfarenhet för att se att man inte får det svar man förväntar sig. Det är uppenbart. Det är däremot mycket svårare att se om en sökfunktion fungerar bra.

Jag har skrivet ett blogginlägg på utvecklingsbloggen för sverigesradio.se om sökfunktioner.

Glöm inte nyckeln till ett lyckat projekt

maj 18, 2012

Var lugn, användarna kommer inte att bygga en ”The Homer” om de får styra dagordningen för utvecklingen

Jag hittade ett gammalt dokument som jag arbetade efter under de konsultuppdrag där jag jobbade som teknisk projektledare och arkitekt. Då varken jag, eller mina kunder, hade hört talas om Scrum och Agil utveckling så hade jag friheten att utveckla min egen metod som jag kallade Utveckla med HTML-prototyper. Jag använde mig av samma metod under lång tid och i olika uppdrag.

Idag när jag läser det jag skrev för mer än tio år sedan slås jag av hur mycket som har ändrats sen dess. Det var på den tiden då webbutveckling främst var sidutveckling. Man arbetade med en webbsida i taget. Man bröt ut moduler efterhand till separata include-filer. Det var svårt att versionshantera då man ibland tvingades att  jobba direkt mot en server. Arbetsstationerna var ofta för klena för att köra systemen lokalt.

Men trots skillnaderna så är principerna lika. Även på dinosauriernas tid så gick det att jobba agilt.

Utveckla med HTML-prototyper

Vad?
HTML-prototypen skall visa alla de sidor som vi senare skall utveckla. Det centrala är att alla de funktioner och kontroller som skall finnas i slutändan finns med så att man kan visa hur systemet kommer att se ut och fungera. Sedan så utvecklar vi funktion för funktion och byter ut de statiska sidorna i prototypen mot riktiga asp-sidor som går mot databasen.

Vem?
Användarna skall hela tiden styra dagordningen i utvecklingen. Prototypen är vårt främsta arbetsredskap i samarbetet med användarna.

Varje fredag morgon träffar utvecklarna referensgruppen med en uppdaterad prototyp. Steg för steg byts delar av prototypen ut mot nyutvecklade delar som faktiskt fungerar.

Varför?
För att utvecklarna skall kunna få överblick av systemet. Prototypen är enkel att ändra i. Ur prototypen går det även att generalisera och se att man kan återanvända kontroller mellan olika sidor. Exempelvis kan listfunktionen kanske vara en genväg in i sökfunktionen, och då måste prototypen visa att det går att genomföra. Det är även ett bra sätt att dela upp arbetet så att en utvecklare gör en sida och en annan gör en annan sida.

För formgivarna är det viktigt att prototypen visar en korrekt disposition så att det går att skapa grafisk profil samt design kring de olika vyerna och funktionerna.

Ett utvecklingsprojekt kan i långa faser vara ett abstrakt och mystiskt projekt. Det finns en stor mängd erfarenhet och idéer bland användarna som vi måste kunna ta till oss. Ett av de mest uppenbara sätt att visa vad vi åstadkommer är att visa upp prototypen.

Varför?
Med prototyp i ett tidigt skede kan vi vara flexibla. Vi kan snabbt lägga till och ta bort funktioner både i vårt egna kreativa arbete, samt vara öppna för förslag och synpunkter från våra användare och kollegor.

Ur prototypen får vi dessutom en tydlig konkret målbildmed ett antal sidor som skall implementeras innan projektet är färdigt. Detta är ett viktigt underlag för projektplanen.

Med hjälp av prototypen så kan vi även minimera skriftliga specifikationer och protokoll. När vi kommer överens om en förändring i vårt arbete så skall prototypen uppdateras för att visa detta. På så sätt har vi alltid en levande målbild utan att ständigt dokumentera varje förändringsönskemål.

Webbutveckling har kommit längre än så här idag. Utvecklingsjobbet har förskjutits från mallar och include-filer till klasser och objekt. Kvalitetskraven är högre, och enhetstester skapar komplexa arkitekturer. Och i denna förskjutning så finns en risk att tekniken får större fokus än tidigare.

Teknik är något som bara måste fungera. Det är användarna som bär nyckeln till ett lyckat projekt. Glöm inte det.

Susa fram i uppförsbackarna med elcykel

maj 16, 2012

Jag har varit med och utvärderat en elcykel på Cyklistbloggen. Jag lånade en Apollo Diplomat H med Zet Spin i två dagar och cyklade fram och tillbaka till jobbet. Jag har en resväg på en mil från Pungpinan i södra Stockholm till Gärdet i nordöst. Det tar mig i vanliga fall drygt 40 minuter och det finns ett par mycket långa och tråkiga uppförsbackar.

Och visst var det var en härlig känsla att susa fram just i dessa uppförsbackar. Det gick även snabbare än vanligt. Jag kortade ned min dagliga restid med drygt tjugo minuter, och det utan att få ens en antydan till svett eller att bli andfådd.

Men samtidigt var det något annat än att cykla. Jag upplevde det mer som att åka elmoppe. Min vanliga cykelväg slingrar sig igenom villakvarter med många tvära svängar då det blir det kortaste vägen. Med elcykel skulle jag nog i stället att välja att följa huvudvägarna så att man kan hålla en jämn och hög hastighet.

Däremot så blev batteriet nästan urladdat på de två milen fram och tillbaka. Det var tufft för cykeln med hård motvind och tung belastning med mig själv, en full ryggsäck och rejäl låskedja, totalt nära hundra kilo.

Jag är fortfarande väldigt sugen på att köpa en elcykel. Men jag kommer nog att leta efter en enklare modell med färre växlar och tänka på den som en moppe. Jag undrar hur ofta jag skulle ta vanliga cykeln till jobbet om jag hade en elcykel att välja på varje dag?

Deklarationen: INK2, INK2R och INK2S måste lämnas på papper även 2012

maj 1, 2012

image

Jag trodde först att det gick att lämna deklarationen för mitt aktiebolag via webben i år. Hos skatteverket står det nämligen att INK2, INK2R och INK2S går att lämna elektroniskt. Men här krockar det gamla och det nya. Det skatteverket menar med ”mobilt media” är nog en diskett i ett kuvert.

Jag tror att många gör sin företagsdeklaration i år för första gången. Tidigare har vi haft tvång på att ha revisor. Revisorer har speciella program som kan leverera filer till skatteverket. Det är det som är skillnaden på elektroniskt och digitalt.

Vi andra får cykla till vårt lokala skattekontor och lämna ett kuvert med papper innan midnatt i morgon. Precis som på farfars tid.

Uppdaterad juli 2015:

Nu går det faktiskt att lämna in även INK2S och INK2R elektroniskt. Tack till Björn Palmqvist som utvecklat en tjänst med öppen källkod som skapar de elektroniska filerna som Skatteverket kräver.